Än en gång visade terrorn sitt ansikte, och denna gång mot Bryssel, hjärtat av EU. Alla pratade om detta men få var lösningsfokuserade. Det talades om attacker mot det öppna samhället och att vi bör bemöta dem med en bevarad öppenhet och demokrati. Detta är en beprövad retorik och ett koncept som inte har gjort några framsteg när det gäller att minska hotbilden från jihadister. Tvärtom ser vihur terrorn fortsätter öka.
I november visade tidningen Forskning och framsteg ett globalt terrorismindex. Grafen visade en niofaldig ökning av dödsoffer i terrordåd i världen mellan 2000 och 2014. Ändå pratar våra ledare efter dåden om vikten av öppenhet och demokrati. Men detta är själva akilleshälen, det som gör terrordåden möjliga. Paradoxen med demokrati är att den i sig självt är det största hotet mot demokratin.
Jag börjar mer och mer tro att vi behöver ta något steg tillbaka, framför allt när det gäller religionsfriheten, för att på sikt bevara det fina samhälle vi har.
Idag vet vi mer än vi gjorde år 2000, inte minst genom den kompetens som svenskar som lever i två kulturer bidragit med. De våldsbejakande ideologier som göder jihadismen är salafismen och wahhabismen, båda underkategorier till sunniislam. Det är viktigt att poängtera för att inte misstänkliggöra alla muslimer, övriga muslimer är offer för dessa jihadisters dåd. Wahhabismen är statsreligion i Saudiarabien, och landet sponsrar spridningen av ideologin. Saudiarabien har bekostat Bellevuemoskén i Göteborg, det Göteborg som av forskarna Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren beskrivs som en av de europeiska städer som har flest IS-anhängare.
Vi bör inte tillåta att imamer kan vara yrkesverksamma om de har kopplingar till salafism eller wahhabism. Vi måste börja lyfta dessa frågor på allvar. Universitetet i Medina utbildar många imamer, samtidigt ligger Medina under en stat med strängt wahhabitiskt styre. Bör imamutbildningar från dessa universitet helt diskvalificeras i våra samhällen?
Birgitta Ohlsson (L) talade i SVT:s "Opinion live" efter dåden i Bryssel om att vi måste begripa ideologin bakom, och likställde islamism (politisk islam) med nazism. Jag har svårt att se att vi skulle tillåta nazister bedriva ideologisk skolning i Sverige. Jag föreslår att vi ska hantera islamism på samma sätt som nazism. Frågan är hur detta skall göras, vilken insyn samhällets institutioner kan ha. Kan socialstyrelsen utveckla riktlinjer för religiös skolning?
De grundläggande fri- och rättigheter vi har är grunden för det öppna samhälle vi värnar. Men dessa fri- och rättigheter har även inskränkningar. Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp är en inskränkning av yttrandefriheten, detsamma gäller förnekelse av Förintelsen. Det talas om nätetikett och att göra inskränkningar även på nätet på grund av ett samtalsklimat som alltför ofta utmynnar i hot, epitet och rena villfarelser. Få människor tycker att dessa nuvarande och eventuellt kommande inskränkningar är något problem. Jag drar parallellen för att visa att vi även borde kunna göra inskränkningar i religionsfriheten för att komma åt ideologierna bakom.
Något mer som är värt att se över som en eventuell inskränkning i religionsfriheten är de fristående religiösa skolor vi har, oavsett religiös inriktning. Vi har nått till en punkt i och med attacken mot EU:s hjärta, när vi måste betänka om det är rätt med religiös skolning från ung ålder. Barnen placeras i dessa skolor på grund av föräldrarnas övertygelse, men borde få tillgång till samma skolgång som andra. Framförallt för att på allvar tillämpa barnperspektivet, men även som en integrationssatsning och som ett preventivt arbete mot radikalisering.
När våra ledare pratar om att skydda demokratin och öppenheten, är det åtgärder som dessa jag som medborgare vill se diskuteras. Jag har fått min integritet inskränkt genom lagar som FRA och Ipred och jag accepterar detta under rådande omständigheter.
Har man rent mjöl i påsen har man inget att frukta, som man brukar säga. Precis samma sak bör gälla när och om kritiken haglar från teister mot förslag om inskränkningar av religionsfriheten.
Daniel Hallgrimsson